Semester dag 12- Winston på väg tillbaka och kräftkalas.

Även om de gör sig av med sin kanin så finns det andra kaniner i området. Och han drar så hemskt i kopplet när han får upp ett spår. Och det är ett allt för stort jobb att lära honom att inte dra. I övrigt älskar de honom. Han är fantastisk på alla sätt förutom att han drar i kopplet.

Han drar i kopplet. Det är det Stora Problemet.

Vi sa det till dem. De promenerade länge med honom när de var här. Vi pratade om att han hade dragit i kopplet när de var ute och gick. Han är ivrig och han slutar efter en stund. Men plötsligt är det ett så stort problem att de måste lämna tillbaka honom så snabbt det bara går. Så imorgon tänker de köra ner till oss med honom. Det här var inte vad vi förväntade oss, säger de.

Och Vi trodde att du menade att kaninen och katten skulle skrämma Winston, vi tänkte aldrig på att du kunde mena att Winston skulle jaga kaninen och katten. Så man kan säga att vi lurade varann där. Men nu förstår vi hur du menade.

Det här är så korkat att man inte tror det är sant.

Jag är arg för att de sviker Winston på det här sättet. De visste ju att han varit på flera ställen och att vi verkligen var måna om att han skulle komma till ett hem där han kan få stanna. Men de skiter ju i honom helt och hållet när de tar honom utan att ha tänkt efter och skickar tillbaka honom efter en sån här skitsak som att han drar i kopplet.

Men nästa sommar ska de skaffa en valp. Vad tror de då? Att de inte kommer behöva jobba nåt med den? Det lär vara långt mindre jobb att lära Winston att gå utan att dra i kopplet än det är att uppfostra en valp.

Jag tror inte ett dugg på nåt av det där. Jag tror de är impulsiva och sen kom de på att det inte var så kul att ha hund som de trodde.

Jag är glad att han kommer tillbaka till oss. För där hör han inte hemma.

Nåväl, det var ju semestern jag skulle blogga om. Idag har vi ätit kräftor med Elin, Andy och lilla Viktor. Det var så himla trevligt! Vi drack alkoholfria snapsar som smakade vatten mest.