Imorse när vi vaknat gick Martin direkt ut med Sivan och hon gjorde både det ena och det andra. När de kom tillbaka satte vi oss och åt frukost. Plötsligt kommer Sivan och ställer sig med tassarna på Martins ben, vilket hon inte får göra, så Martin sätter ner henne på golvet, men hon kommer upp lika snabbt igen. Hon är ännu mer enträgen och slår tassarna om hans arm, krafsar och skäller och håller på.
Vår vana trogen ignorerar vi henne när hon skäller (de få gånger hon gör det ska tilläggas, hon gör det nästan aldrig) och då blir hon ännu mer frustrerad. Jag kliver av en händelse upp för att hämta något i köket och då släpper hon Martin och genskjuter mig och stirrar på mig, samtidigt som hon viftar på svansen och trampar med tassarna.
Så springer hon bort till hallen utanför toadörren och ställer sig där. Där ligger en hög.
Som en liten Lassie ville hon larma om att det hänt en olycka.
Haha.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar