Våra promenader

Såhär ser vår promenad till parken ut. Först går det bra, efter att vi kommit ut genom porten och en bit efter det. Då pinnar Sivan på snällt bredvid och då berömmer vi henne jättemycket. Sen kommer vi till ett övergångsställe, efter det börjar emotstretandet och lockandet och pockandet från vår sida. Fram tills efter nästa korsning. Då inser hon att vi är på väg till parken, där det är roligt och kastar sig istället full fart framåt istället och stretar framåt tills vi kommer dit. Så den biten blir det mycket stanna-gå-stanna-gå-stanna-gå.

Sen håller vi till på vår lilla plätt i parken. Sivan gör vad hon ska och sen är hon sugen på bus och då vill hon springa runt, runt i kopplet i rasande fart och hitta roliga pinnar och löv att leka med. Jag brukar låta henne hållas eller ha med en boll att kasta till henne och det tycker hon är roligt. Bara så att det inte bara blir tråkig lydnad på promenaden.

Men sen blir det ju så småningom slut på det roliga och vi måste gå hem igen. Det tycker hon inte är roligt alls. Då brukar hon lägga sig som en padda på marken, rulla runt, bita i kopplet, streta emot och göra allt i sin lilla makt för att få stanna. Men steg för steg lockar vi henne vidare med godis och ibland kastar vi bollen också i riktning hemåt så att hon springer efter. Så det tar sin lilla tid. Stretet fortsätter en liten bit, ungefär tills där det slutade på ditvägen. Ibland tar jag faktiskt upp henne och bär henne en bit under morrande och sprattel. Jag brukar då bära henne en extra bit efter att hon slutat morra så att hon inte ska tro att jag släpper ner henne för att hon morrar.

Sen är det full fart framåt igen när hon inser att vi är på väg hem. Då blir det mycket stanna-gå-stanna-gå också eftersom att hon hela tiden kastar sig framåt i full fart efter att vi har stannat.

Imorse klockan 06.00 körde vi hela racet i regn :)

Jag skulle vilja träna med henne lite mer när hon är lös. Vi tränar varje dag på att "stanna" när hon är lös hemma och precis utanför dörren. Hon är jätteduktig på det. Står snällt och väntar utanför dörren efter promenaden och vi behöver inte hålla i henne längre när hon ska få mat utan det går bra att säga "stanna" och sen väntar hon på att man säger varsågod. Det är också det enda som alltid fungerar på promenaden. Säger man "stanna" så stannar hon tills man säger att det är ok att gå.

Det är lätt att glömma hur duktig hon är och hur mycket hon lärt sig, bara för att promenaderna är lite trassliga ännu. Rumsrenheten är mycket bättre nu och hon är suverän på att vara ensam. Jag blev så stolt igår när jag kom hem från jobbet och Martin varit iväg i cirka 2 timmar. När jag kom i trapphuset hördes inte ett knyst och jag möttes av en sömndrucken Sivan, hur lugn som helst! Och inga pölar på golvet, det gjorde hon direkt när vi kom ut på promenaden, så hon verkade ha väntat på att få gå ut.

Ska börja se om man kan hitta nån valpkurs i höst. Har hört att det blir fullt jättesnabbt, så jag är inte säker på om jag är ute i god tid.