Har försökt läsa om hur andra har gjort som har hundar som sätter sig på tvären när de inte vill gå åt det håll man själv vill gå. Knasigt hur många som tycker det är en bra idé att fortsätta dra hunden efter sig eftersom hunden då tycker det är obehagligt och kommer följa med. Det tycker jag låter som en dålig idé och jag vill att vår Sivan ska tycka det är kul att gå. Skulle aldrig kunna tänka mig att asa henne efter mig på stadens gator. Usch.
Nä, det som fungerar för oss är att ha en liten godisbit med sig som man delar i massa mikroskopiska delar och ger till henne med beröm när hon går duktigt bredvid och även att använda godiset och glada uppmuntringar för att få henne att komma när hon satt sig och spjärnar emot. Då blir hon glad när hon kommer och det känns ju bra. Så så får det bli för oss! Har testat det på de senaste små promenaderna till parken och det går bättre och bättre tycker jag, även om hon fortfarande sätter sig när det inte passar. Sen får man väl trappa ner mer och mer på godisbitarna med tiden. Hon har i alla fall varit jätteduktig idag!
Vi har blivit tvugna att byta mat till henne. Djuraffären som skulle beställa har fortfarande efter en månad inte tagit hem maten eftersom de väntar på att kunna beställa mer saker från samma ställe och därmed få det fraktfritt. Så när vi hade 2 dagar kvar av fodret köpte vi en annan sort och blandade ut med det förra. Idag är första dagen helt på det nya fodret och hon verkar må bra i magen.
Vi har duschat henne idag, avmaskat henne och satt på ett fästingmedel. Hon är fortfarande jättesnäll när man duschar henne, lät lite ynkligt, men försökte inte ta sig ur badkaret eller spjärna emot. Hon tycker det är jätteskönt att bli torkad ordentligt efteråt. Jag torkade henne och sen efteråt fönade vi henne och borstade henne. Ooo det var skööönt tyckte hon :)
Martin och jag var på Sweden Rock igår och Sivan var hemma hos mamma och pappa. Det gick jättebra, hon hade skött sig så bra så. Förutom att hon jagat katten runt ett par varv på nedervåningen :o. Fast det var faktiskt inte Sivans fel egentligen. Katten kom fram och nosade på Sivan och sprang sen iväg och då tyckte ju Sivan det var roligt att springa efter. Men det var ju inte så bra ändå klart.
Imorgon ska vi också iväg, men då ska Sivan få följa med. Ett par kompisar ska cykla tjejvättern, så jag och Martin och Sivan ska vänta vid en av depåerna. Det blir nog en spännande dag för henne med mycket att titta på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar